{"id":33,"date":"2018-02-07T08:27:49","date_gmt":"2018-02-07T08:27:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.jbn.nu\/?page_id=33"},"modified":"2018-08-07T08:15:01","modified_gmt":"2018-08-07T08:15:01","slug":"programmeringsspraket-php","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.jbn.nu\/programmeringsspraket-php\/","title":{"rendered":"Programmeringsspr\u00e5ket PHP"},"content":{"rendered":"<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Programmering och programmeringsspr\u00e5k \u00e4r inte helt enkelt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 om man inte \u00e4r insatt i omr\u00e5det. Kortfattat kan s\u00e4gas at programmeringsspr\u00e5k, eller programspr\u00e5k som det ocks\u00e5 kallas, \u00e4r ett specifikt spr\u00e5k som anv\u00e4nds f\u00f6r att skapa olika datorprogram. Grunden till detta \u00e4r maskinkod, som best\u00e5r av siffrorna ett och noll. Dessa tolkas sedan av datorn f\u00f6r att skapa olika datorprogram. Det h\u00e4r \u00e4r en ganska sv\u00e5r process, som ocks\u00e5 tar tid. D\u00e4rf\u00f6r har man utvecklat olika programmeringsspr\u00e5k f\u00f6r olika syften. N\u00e5gra av dessa \u00e4r Java och JavaScript, ASP, Pascal och JSP, men det finns betydligt m\u00e5nga fler \u00e4n s\u00e5. Ett annat programmeringsspr\u00e5k \u00e4r PHP, som du kan l\u00e4sa mer om h\u00e4r.<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/programming-583923_1280.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"682\" \/><\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Det h\u00e4r \u00e4r\u00a0PHP i korthet<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">PHP \u00e4r ett vanligt f\u00f6rekommande programmeringsspr\u00e5k som anv\u00e4nds p\u00e5 webbservrar med syfte att skapa webbsidor med dynamiskt inneh\u00e5ll. Namnet PHP st\u00e5r f\u00f6r PHP: Hypertext Preprocessor.\u00a0Spr\u00e5ket liknar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt ASP och JSP. Det viktigaste att l\u00e4ra sig \u00e4r spr\u00e5kets syntax. Ett exempel p\u00e5 hur en PHP-kods syntax kan se ut \u00e4r f\u00f6ljande: . Detta skrivs med en funktion som kallas f\u00f6r echo.<\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Scriptspr\u00e5ket PHP:s historia<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Grundaren till programmeringsspr\u00e5ket \u00e4r Rasmus Lerdorf, som uppfann det \u00e5r 1994. Sedan dess har spr\u00e5ket uppdaterats, och det var av universitetsstudenterna Andi Gutmans och Zeev Suraski som scriptspr\u00e5ket utvecklades till PHP 3.0. Detta skedde under 1998.\u00a0I dagsl\u00e4get \u00e4r vi inne p\u00e5 den sjunde versionen (PHP 7). Denna stabila version sl\u00e4pptes i december \u00e5r 2015 och anv\u00e4nds \u00e4n idag, \u00e4ven om nyare instabila versioner \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng.<\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Hur fungerar\u00a0PHP och n\u00e4r anv\u00e4nds det?<\/span><\/h2>\n<p style=\"text-align: center\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/coding-699318_1280.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"875\" \/><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">PHP kan beskrivas som ett filter som tolkas och omvandlas till text p\u00e5 webben. Dess mottagare \u00e4r med andra ord f\u00f6r det mesta en webbsida. Scriptspr\u00e5ket bygger p\u00e5 \u00f6ppen k\u00e4llkod (open source) och \u00e4r gratis att anv\u00e4nda. Utifr\u00e5n ett programmeringsperspektiv \u00e4r PHP dessutom relativt enkelt att anv\u00e4nda sig av, och har d\u00e4rf\u00f6r blivit ett popul\u00e4rt programmeringsspr\u00e5k om du vill skapa en webbsida med dynamiskt inneh\u00e5ll. Med dynamiskt inneh\u00e5ll inneb\u00e4r till exempel en sajt som erbjuder m\u00f6jligheten till inloggning av anv\u00e4ndare, nyhetsbrev och administrationssystem med mera. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet kan PHP allts\u00e5 skapa webbsidor som \u00e4r anv\u00e4ndarv\u00e4nliga och som p\u00e5 olika s\u00e4tt kan styras och administreras av olika anv\u00e4ndare.<\/span><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><br \/><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p class=\"qua-blog-post-description\">Programmering och programmeringsspr\u00e5k \u00e4r inte helt enkelt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 om man inte \u00e4r insatt i omr\u00e5det. Kortfattat kan s\u00e4gas at programmeringsspr\u00e5k, eller programspr\u00e5k som det ocks\u00e5 kallas, \u00e4r ett specifikt spr\u00e5k som anv\u00e4nds f\u00f6r att skapa olika datorprogram. Grunden till detta \u00e4r maskinkod, som best\u00e5r av siffrorna ett och noll. Dessa tolkas sedan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":973,"featured_media":32,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/33"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/973"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/33\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":94,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/33\/revisions\/94"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/32"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jbn.nu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}